Jag älskar mitt jobb. Men jag hatar hur vi tvingas jobba. 

Just nu sitter jag och tvingar i mig frukost innan jag ska till jobbet. Igen morse vid den här tiden höll jag på att räkna ner inför att få går hem efter ett nattskift. 

Jag jobbade bara nätter förut, det betydde att jag kunde anpassa mitt liv efter jobbet och ha en bra rytm in livet. Jag var uppe sent på kvällen och klev upp sent även när jag var ledig så att jobbnätterna påverka inte mitt mående så oerhört mycket. 

Nu jobbar jag så kallad rotations schema. Det betyder att jag jobbar dygnet runt och måste skifta mellan skiften hela tiden. Som denna gång. Jag jobbade söndag och måndag natt (gick av alltså tisdagen morgon) och nu ska jag jobba idag onsdag 7-15.30. 

Det är en enorm omställning. Då jag var tvungen att sova igår när jag kom hem, och sova inatt så jag ska orka jobba nu. 

Kan säga att det var jätte svårt att kliva upp nu 

på morgonen. Det var jätte svårt igår kväll att gå och lägga mig och jag har sovit dåligt. Jag hade ju sovit på dagen.

Det är jobbigt på många sätt att hela tiden ställa om sig. Både fysiskt och psykiskt och för alla andra runt omkring. För att ha koll på hur jag jobbar går inte om man inte har mitt schema. 

Men som tur är tycker jag om mitt jobb och jag trivs bra med mina nya kollegor. 

Även om jag försöker få jobb i Sandviken istället.